Hälsofaktorer som har påverkat folkhälsan i ett hitoriskt perpektiv

God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik

Regeringens proposition /

God och jämlik välmående – en utvecklad Prop.
folkhälsopolitik /

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 april

Stefan Löfven

Annika Strandhäll

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogör regeringen på grund av en utvecklad folkhälsopolitik. Hälsoläget i Sverige är inom huvudsak gott men detta finns påtagliga skillnader inom hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. En medveten folkhälsopolitik kan och bör utveckla villkoren för de grupper som är socialt samt ekonomiskt mest utsatta samt som därmed löper störst risk att drabbas från ohälsa och för tidig död. En befolkning såsom är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov från vård och omsorg.

Folkhälsoarbetet existerar ett gemensamt ansvar samt kräver i

De senaste två åren har covidpandemin påverkat folkhälsan på olika sätt. Direkt genom sjukdom och död, och indirekt genom annan påverkan på samhället och människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. 1 folkhälsomyndigheten solna 2 De kallas hälsans bestämningsfaktorer. Samhällsplanering har en viktig roll för jämlik hälsa och hållbar utveckling. Ett sätt att beskriva vad som påverkar hälsan och dess fördelning i befolkningen är Whiteheads och Dahlgrens regnbågsmodell. 3 vad är levnadsvanor 4 Med folkhemmets födelse såg många nya institutioner dagens ljus, bland annat hälsovårdsnämnder i varje stad. Man gjorde fortsatt stora satsningar på barnavård och de nya distriktssköterskorna gick i täten i kampen mot tuberkulosen, som var den nya folksjukdomen. Under talet kunde man man även skönja ett växande intresse för. 5 den offentliga sektorn, samtidigt som stressen har trappats upp till följd av stora nedskärningar, personalminskningar och återkommande omorganiseringar. Ökade krav på kompetens, produktivitet och effek-tivitet har dessutom bidragit till att människor med begränsad arbets-förmåga i högre grad slås ut på arbetsmarknaden. 6 I folkhälsoarbetet utgår man från hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa. Genom att utgå från bestämningsfaktorerna blir folkhälsan åtkomlig för politiska beslut och kan påverkas av olika typer av samhällsinsatser. Kommunen ansvarar för. 7 socioekonomiska faktorer 8 För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. 9 Under talet började också allt mer fokus läggas på den psykosociala hälsan. 10 Den socialmedicinska utvecklingen i Sverige. Förr eller senare hamnar de flesta av oss i en situation när vi behöver vård och omsorg. Vi blir sjuka, skadar oss eller blir helt enkelt gamla och sköra. Genom historien har samhället sökt olika vägar för att möta människornas behov av hjälp i utsatta situationer. 12

Ojämlikheten i hälsa måste motverkas

Regeringens bedömning: Utgångspunkten till allt folkhälsoarbete är varenda människors lika värde. Den rådande ojämlikheten i välbefinnande mellan olika grupper inom befolkningen måste motverkas. Barns, ungdomars, äldres och invandrares förutsättningar att på lika villkor utveckla och bibehålla en så god välbefinnande som möjligt bör särskilt uppmärksammas.

Nationella folkhälsokommitténs bedömning: Överensstämmer i huvudsak tillsammans regeringens.

Remissinstanserna: Delar kommitténs bedömning.

Skälen för regeringens bedömning

Utgångspunkter

Utgångspunkten på grund av folkhälsopolitiska strävanden är varenda människors lika värde. detta betyder att varje individ skall ha rätt för att utvecklas efter sina förutsättningar. Alla individer är unika. En del har lyckan att födas fullt friska av kärleksfulla föräldrar vilket har materiella förutsättningar för att ge barnen en god start i livet. enstaka del föds med svåra funktionshinder, en del små frukter från växter med sig en genetisk känslighet, andra bl