Hur fungerar fotosyntesen
Kolets kretslopp och människans påverkan
Faktablad
Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.
Publicerad 20 sep, • Uppdaterad 19 jan, • 6 min att läsa
Click here for English version
För för att få energi bryter oss ner kolbaserade ämnen samt andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle oss människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.
Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De numeriskt värde centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes samt förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in liksom kolatomer i växterna. detta kallas kolinlagring.
Fotosyntesen går till så här: inom luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och dricksvatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. detta bildas också syre såsom växten släpper ut.
Människ
Vad är fotosyntes?
Innehållsförteckning
VäxelSå här fungerar det
Fotosyntes är en grundläggande process som växter, alger samt vissa bakterier utför till att omvandla solljus mot kemisk energi och vilket sker i två huvudsteg: ljusberoende reaktioner och ljusoberoende reaktioner.
Ljusberoende reaktioner
I de ljusberoende reaktioner som äger boende i kloroplasternas thylakoidmembran tas upp eller sugs in solljusets energi av växtens klorofyll. Detta leder mot en serie reaktioner såsom producerar ATP (adenosintrifosfat, ett energibärare i celler) samt NADPH (nikotinamid-adenindinukleotidfosfat, en ytterligare viktig energibärare). Dessa energibärare spelar en avgörande roll när det gäller för att tillhandahålla energi för nästa fas.
Ljusoberoende reaktioner (Calvin-cykeln)
De ljusoberoende reaktionerna, även kallade Calvincykeln, äger rum i kloroplastens stroma. Här används energin från ATP och NADPH för att omvandla koldioxid till glukos. Denna glukos fungerar som energikälla till växten och andra organis