Träning vid kronisk hjärtsvikt på grund av att förbättra livskvaliteten
Kronisk hjärtsvikt definieras som en förändring i hjärtats struktur alternativt funktion vilken, trots normala fyllnadstryck, leder till oförmåga hos hjärtat att skicka tillräckligt med blod mot perifera vävnader [1]. dem främsta orsakerna till för att kronisk hjärtsvikt utvecklas existerar hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom [1]. Det finns inget enskilt diagnostiskt test till att kunna fastställa kronisk hjärtsvikt, varför diagnosen existerar svår att verifiera samt får baseras på enstaka sammanvägning av typiska symtom och tecken inklusive utfall av ekokardiografi med analys av ejektionsfraktion och diastolisk funktion [2]. Kronisk hjärtsvikt kan förekomma med reducerad (HFrEF) eller med bevarad systolisk vänsterkammarfunktion (HFpEF). nära båda tillstånden är dem typiska symtomen andfåddhet samt extrem trötthet (fatigue) [2]. Sjukdomsförloppet är ofta långdraget och oförutsägbart, och personen pendlar mellan bättre samt sämre perioder vilket ka
Dilaterad vänster kammare: > % av normal LVEDD (änddiastolisk diameter från vänster kammare) (= Normalvärde + 2SD + 5 %)
Hos små eller storväxta personer, särskilt hos ungar, bör LVEDD beräknas tillsammans med hänsyn till BSA (body surface area = kroppsyta) och ålder enligt Henrys ekvation: 45,3(BSA)1/3 – 0,03(ålder) – 7,2
Exempel
årig man, cm, 80 kg
> 57 mm
årig kvinna, cm, 55 kg
> 52 mm
Vid typisk DCM har vänster kammare ofta blivit dilaterad innan symtom uppstår. Sviktande systolisk funktion i kombination med normala kammardimensioner kan tyda vid snabbt progredierande tillstånd, t ex akut myokardit alternativt annan etiologi, t ex koronarsjukdom eller inlagring.
Kranskärlsutredning
Koronarangiografi alternativt DT kranskärl. Görs nära ålder > 35 tid ell