Sjölejon unge
Australiskt sjölejon
Det australiska sjölejonet (Neophoca cinerea) uppehåller sig inom huvudsak längs småöar utanför Australiens södra och västra kust, Känguruön och Hourman Abrolhos. En liten koloni vid Point Labutt vid Eyrehalvön är den enda fastlandskolonin. Relativt lite existerar känt om denna art, eftersom inga större vetenskapliga undersökningar ännu utförts. Förnärvarande utgör stammen endast från cirka djur. Detta existerar delvis beroende på tidigare hård jakt, men arten har aldrig varit särskilt talrik.
Beskrivning
Hannarna blir 3 – 3,5 meter långa samt når en kroppsvikt vid kg. Honorna är betydligt mindre, med en kropps längd på högst 3 meter och en vikt på kg. Vuxna hannar är mörka med ett tjock gul man. Även honorna är mörkt bruna med en ljusare, gulaktig undersida.
Levnadsvanor
Det australiska sjölejonet existerar mera stationärt än sina amerikanska släkting ar. detta uppehåller sig i omedelbar närhet av fortplantningsplatserna året runt. Vissa senare undersökningar tyder på att dessa djur fort
Sök i tre ordböcker vid en gång
SJÖ ø4, r. l. m. (f. Weste(; jämte m.), Dens. FörslSAOB(c. ; jämte m.)); gen. sjös ø4s, i bet. 3 b δ, c δ o. k äv. ös4 (sjöss Dalin (i bet. 3 b δ)), äv. sjöss ös4, förr äv. sjöes (se anm. nedan); best. sjön ön4, äv. ø4n (sjönn Weste; rimmande med bön Tegnér (WB) 5: (), tillsammans med ön Jönsson Flaskp. 57(); på uttal med långt n tyder sannol. den äldre skrivningen siönn, t. ex. SthmSlH 1: 98(i handl. fr. ), 3SthmTb. 2: ()), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -en (Svart G1 54(), (Elgström o.) Ingelgren (c. insjöens; i vers)); pl. -ar (Psalt. 8(öv. watusiögar), Brahe Kr. 3(c. ) osv.) (() -er G1R ( jnsöijer), Landsm. XVII. 1: 15(); -or AktsamlKungsådreinst. 78( Siögor); -r BtFinlH 3: ( insiör), Bondepract. C 7 a()). Anm. Gen.-formen sjöss äger anträffats (vid sidan från sjös) i bet. 3 b δ, c δ, j o. k; inom bet. 3 b δ, c δ o. k har formen sjöss numera