De minsta biologiska enheterna likt bygger upp allt liv på jorden är celler. Alla djur växter samt de flesta svampar är flercelliga organismer. Det finns också encelliga organismer vilket består av en enda cell, till dessa hör till exempel bakterier.
Flercelliga organismer har vad som kallas eukaryota celler. Det är komplexa celler som kännetecknas av att cellens DNA ligger inuti en cellkärna och att det finns organeller som sköter cellens funktioner. De flesta encelliga organismer utgörs av ett prokaryot cell som besitter en enklare struktur utan cellkärna och organeller.
Encelliga organismer har oftast prokaryota celler
Bakterier och arkeér är prokaryota organismer och består från en enda prokaryot fängelse. Runt cellen finns ett skyddande cellvägg. Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter och saknar dem flesta organeller och cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs av en
Schematisk bild från cellhöljet hos grampositiva samt gramnegativa bakterier. NAG-NAM står för N-acetylglukosamin och N-acetylmuraminsyra, som är cellväggens byggstenar. TA och LTA står för teikonsyra resp. lipoteikonsyra, som stabiliserar cellväggen samt förankrar den i plasmamembranet hos grampositiva bakterier. LPS står för lipopolysackarid samt BLP står för Browns lipoprotein, som binder cellväggen till yttermembranet i gramnegativa bakterier.
Bild: Karl-Erik Johansson (BVF, SLU). - Klicka på bilden för att förstora den.
Inledning
Cellvägg och cellmembran är mycket viktiga strukturer hos bakterier eftersom de utgör bakteriens kontaktyta med omgivningen. För bakterier brukar man tillsammans kalla cellvägg samt cellmembran samt eventuellt yttermembran för cellhölje. Skillnader inom strukturer hos cellh&ou